Välkomna till Guinea
Här ligger Guinea, röd
markering
Flaggan
Som är en stat i Västafrika som gränsar till Guinea – Bissau, Senegal, Mali, Elfenbenskusten och Sierra Leone.
Landet har 9,8 miljoner invånare och har en yta på 246 000 kvadratmeter.
Huvudstaden är Conakry med 1,9 miljoner invånare.
Landet förklarades självständigt 2 oktober 1958 efter att ha varit erövrat av Frankrike och har sedan dess haft tre presidenter, varav en fortfarande regerar – Lansana Conté.
Guinea ligger i den tropiska zonen med fuktighet. Regntiden infaller i april-oktober resten av året är det torrtid, då kan temperaturen stiga till över 40 grader.
Några intressanta djurraser som finns i landet är: flodhäst, afrikansk elefant, antilop, hyena och schimpans.
Språk
Det officiella språket är franska.
De inhemska språken tillhör två grenar av Niger-kongofamiljen: mandespråken och de atlantiska språken. Inom dessa ”språkfamiljer” är susu och fulani utmärkande.
Dessa två språk och fem andra användes fram till 1984 i undervisningen.
Kultur
Dans och musik är viktiga delar av kulturlivet. Växelsång med inslag av improvisation och stämsång är typiskt för guineansk musik.
Landet har en rik muntlig berättartradition som utgör grunder för den moderna litteraturen.
Religion
85 procent av befolkningen tillhör islam med anknytning till olika
Sufiordnar.
De som fortfarande är anhängare av inhemska afrikanska religioner övergår en efter en till islam.
De kristna, mest katoliker, utgör åtta procent av befolkningen.
Politik/Ekonomi
1958 blev landet självständigt med ledning av Sékou Touré. Därmed avbröts all förbindelse med Frankrike som erövrade Guinea på 1800-talet. Efter att landet blivit självständigt upphörde all ekonomisk och teknisk hjälp. Den ekonomiska utvecklingen gick dåligt och folket var missnöjda.
1984, efter Tourés
död grep militären makten över landet och landets ledning övertogs av en
militärkommitté med ledning av Lansana Conté som
fortfarande är president.
Landet hade kunnat ha en god ekonomi men många år av vanstyre har hämmat utvecklingen för landet. Brott mot bl.a. de mänskliga rättigheterna har gjort att EU dragit in allt stöd utom det humanitära biståndet.
Under 2000- talet försämrades ekonomin ytterligare, anledningarna var många men bl.a. landets höga försvarskostnader och större kostnader för utlandsskulden.
Landet har haft många oroligheter och mycket beroende på folkets misstycke med landets styrning. Därav har det förekommit många strejker ifrån invånarnas sida. Det har bland annat rört missnöje med löner och löneutbetalningar då dessa har missköts.
Utbildning
Guinea var först med att bli en självstädig koloni i Västafrika och med detta innebar att man förbjöd franska som undervisningsspråk samt det franska utbildningssystemet i grundskolan. Istället speglades det nya utbildningssystemet och den nya läroplanen för grundskolan presidentens socialistiska utbildningssyn. Detta skedde under 60-talet.
Men det visade sig bli en katastrof, och 20 år senare låg Guinea efter de kolonier som hade den franska pedagogiska modellerna i sitt skolsystem. P.g.a. detta hölls en utbildningskonferens där man listade följande punkter som var fallgropar i Guineas utbildningsväsende:
- Ekonomiska begränsningar.
- Läromedel höll inte måttet.
- Dåliga utformade utbildningsplaner.
- Outbildade lärare.
Efter detta återupprättade man undan för undan de politiska och ekonomiska förbindelserna med Frankrike och idag präglas undervisningen av fransk grundsyn.
Utbildningen är kostnadsfri, dock måste föräldrarna betala för barnens uniformer, material och resor till och från skolan.
Grundskolan är obligatorisk och sträcker sig under sex år, trots det är det knappt hälften av eleverna som går ut grundskolan. Undervisningsspråket är franska.
Efter grundskolan följer en påbyggnadsutbildning på sju år, den är uppdelad i fyra respektive tre år. Till denna påbyggnadsutbildning är det endast en femte del av eleverna som fortsätter. Detta kan förklaras med att många studenter söker sig utomlands, främst till Frankrike.
Universitet finns i Conakry och Kankan. Högskolor är också förekommande.
Utbildningsnivån i landet är låg, det är brist på lärare och skolor. Lönerna är låga och ibland kan det dröja upp till sex månader innan personalen för lön.
Det är flest pojkar som får gå i skolan och då är det endast cirka tio procent av dem som får chansen att studera vidare på högre nivå än grundskolan.
I Guinea innebär inte skolan enbart undervisning för barnen utan även en tryggplattform då de slipper att arbete upp till 16 timmar om dagen, minskar risken att barnen blir sålda för arbete, minskar också risken för att tvinas in i prostitution.
Det finns hjälporganisation så som ”Plan” som har gjort stor skillnad i vissa områden där de har utbildat lärare, barnen i de områdena där Plan medverkar har läs och skrivkunniga barn nästan fördubblats – men fortfarande är läs och skrivkunnigheten låg.
Arbetsmarknad/Sociala förhållanden
Arbetslösheten är hög och bara en minoritet av befolkningen har anställning, de flesta lever på odling av eget bruk eller på små jobb inom den informella svarta marknaden.
2003 anslöt sig Guinea till internationella konventionen som förbjuder barnarbete, trots det beräknas vart fjärde barn mellan nio och 14 år att arbeta. Många arbetar då med jordbruk, fiske, småskalig gruvdrift och gatuhandel.
Vart femte barn är undernärt. 155 av 1000 barn dör före fem årsålder. Smutsigt vatten och sjukdomar som malaria, tuberkulos, polio och kolera bidrar till detta.
Hiv och Aids har däremot drabbat Guinea mindre hårt än i övriga afrikanska länder.
Kvinnorna har sämre ställningen än männen i samhället.
Jämförelse mellan Sverige och Guinea
Antal läs och skrivkunniga:
Sverige: Närmast 100 procent av både kvinnor och män
Guinea: kvinnor 18 procent – männen 42 procent
Antal elever per lärare:
Sverige: 11 stycken
Guinea: 45 stycken
Internetuppkkoppling per 1000 invånare:
Sverige: 767 stycken
Guinea: 3 stycken
Medelinkomst:
Sverige: 223 000 kr per år
Guinea: 2304 per år
Andel barn som börjar grundskolan (2004)
Sverige: 100 procent
Guinea: 64 procent
Vid jämförelsen mellan Sverige och Guinea ser vi att våra svenska barn har betydligt större förutsättningar att lyckas med utbildning, jobb och framtidsplaner.
P g a våra politiska system och politiska val lever vi här i en mycket trygg, skyddad och säker miljö, vilket också såklart påverkar våra barns uppväxtvillkor.
Vårt land har tack vare trygg ekonomi och rätta satsningar kunnat ge bra och gedigna utbildningar för de som ska jobba inom skola och barnomsorg. Vilket man inte har kunnat satsa på i Guinea av olika anledningar.
Vi har i mycket högre grad läs och skrivkunniga barn vilket också påverkar ett lands utveckling framåt.
Vi har även här i Sverige en trygg och säker sjukvård vilket bidrar till att vi och våra barn är fysisk friskare som också är förutsättningar för en ljus framtid.
Källor
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=187744
http://www.plansverige.org/pdfs/cor07Guinea.pdf