Burma 

 

 

 

 

 

Fakta om landet

 

 

Geografiskt läge och klimat

Burma eller Myanmar ligger i Sydöstasien med kust mot Bengaliska viken och indiska oceanen och gränsar till Kina, Thailand, Bangladesh och Indien. Klimatet är i huvudsak tropiskt och påverkas av sydvästmonsunen från Indiska oceanen som ger Burma tre årstider, en varm regntid från slutet av maj till slutet av oktober, en svalare och torrare period från oktober till mitten av februari och en varm torrtid från februari till maj.

 

Befolkning och etnografi

I Burma finns 60 folkslag som kan indelas i två huvudgrupper, låglandsbefolkning och bergsbefolkning. 85% av befolkningen tillhör låglandsbefokningen och 70% är burmeser. Låglandsbefolkningen försörjer sig på våtrisodling, fiske, odling av bomull, majs och tobak. Bergsbefolkningen livnär sig på svedjebruk och odlar bergsris, majs, hirs, rotfrukter och grönsaker. Jakt är även en viktig del av ekonomin för bergsbefolkningen. 

 

 

Historia  

1948 blev Burma självständigt och strax därefter inledde kommunisterna ett gerillakrig mot landets nya regering. Det självständiga Burmas första regering inledde en ganska omfattande jordreform vilket innebar att arrendatorer fick överta mark som inte brukades av ägarna. Under andra hälften av 1950-talet försvagades regeringens ställning bl a för att de inte lyckats lösa jordfrågan trots jordreformen. Regeringen fick utstå häftig kritik för att de inte gjorde buddismen till statsreligion. I mars 1962 grep en general vid namn Ne Win makten i en militärkupp. Politiker fängslades och militärer tog över förvaltningen. Militärerna tillät endast ett politiskt parti i landet, nämligen deras egna, en kombination av buddism och socialism. Konsekvenserna av detta blev att ekonomin kördes i botten och en svart marknad utvecklades. Burma isolerades nästan helt från omvärlden. Efterhand bildades nya politiska grupper.

 

 

 

Religion

Majoriteteten av burmas folkslag är theravadbuddister, d v s samma typ av buddism som förekommer i Thailand, Laos, Kambodja och Sri Lanka. Hos theravadabuddisterna står Buddhas filosofi i centrum och han är deras vishetslärare samt förebild. Bland minoritetsbefolkningen, kachin och chin är de flesta kristna, både baptister och katoliker. Indierna i städerna är till största delen muslimer men det finns också hinduer och sikher. Även om flertalet av de på slätten bosatta folken är buddister finns i deras religion ett starkt inslag av andedyrkan, och därför är kanske inte skillnaden mellan buddismen och bergsfolkningens animistiska stamreligioner så markant. Formellt råder religionsfrihet i landet.

 

 

 

Sociala förhållanden

Dagens begränsade socialförsäkringssystem som tillkom 1954 ger endast vissa ersättningar till främst offentligt anställda som t ex vid sjukdom, moderskap och arbetsskada. Pensionssystem för landets befolkning saknas helt. Den genomsnittliga inkomsten är bland de lägsta i världen samtidigt som priserna på viktiga varor stiger med inflationen. För många år sedan fanns det en relativt väl fungerande hälsovård. Tyvärr har denna försummats, och malaria, tuberkulos är vanligt, samt utbrott av pest förekommer. Våren 2006 beslöt organisationen Läkare utan gränser att lämna Burma efter trakasserier från militären. Gruppen hade arbetat med malariabekämpning i den oroliga Karenstaten i öster. En foljd av den omfattande odlingen av opium är att missbruket av billig narkotika, bl a heroin, är mycket utbrett. Spridningen av HIV/aids har snabbt ökat i dessa grupper genom smittade injektionssprutor. 90% av narkomanerna i norr är HIV-positiva. Även många av de tusentals prostituerade kvinnorna har smittats av HIV.

 

 

 

 

 

Utbildning

 

Skolundervisningen är avgiftsfri för alla där den finns att tillgå, vilket är fallet i samtliga städer men inte alltid på landsbygden. Grundskolan omfattar fem år och påbörjas vid fem års ålder. Inskrivningen av grundskoleelever är mycket hög men det är bara en tredjedel av alla elever som går färdigt de fem första åren. Många hoppar av på grund av fattigdom, brist på stöd och hjälp eller dålig hälsa.  

1987 var Burma både ekonomiskt och utbildningsmässigt det sämst utvecklade land i sydostasien enligt FN. Efter studentoroligheter 1988 var samtliga skolor - från grundskolor till universitet - stängda och ingen undervisning förekom på över ett år. Universiteten öppnade först i augusti 1992. Efter stora studentdemonstrationer i december 1996, mot bland annat utbildningens låga kvalitet, stängdes åter universiteten. Först sommaren 2000 fick cirka 60 000 studenter återuppta studierna efter löfte om att hålla sig borta från politiken. Många institutioner flyttades dock ut från de största städerna för att skilja studenterna åt och militären övervakar vilka som befinner sig i skolorna. Det är vanligt med privatundervisning för de elever från de högre samhällsklasserna, då de förbereds för vidare studier vid utländska universitet. Detta innebär att alla barn i Burma inte har samma förutsättningar för högre utbildning.

Universiteten i Rangoon och Mandalay har traditionellt varit de främsta i landet, men utbildningens standard har sjunkit, på alla nivåer, sedan mitten av 1990-talet. Regimen satsar bara drygt en procent av BNP på utbildningen. Sedan några år finns ett antal privata skolor; en del tar ut höga terminsavgifter medan andra drivs genom välgörenhet.

Många lärare har valt att söka arbete utomlands p g a låga löner samt brist på frihet i undervisningen. Skolans hårda granskning och styrning har att göra med den militära regimen i landet.

 

--> v:shapes="_x0000_i1030">

 

 

Källförteckning:

 

www.landguiden.se

 

http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=138420

 

http://go.galegroup.com/ps/printdoc.do?sgHitCountType=No  ne&sort=&prodId=GVR

 

 

Jenny Swane, Johanna Poulsen, Caroline Friman  Buv H