Irland –
den gröna ön…
Kort
översikt…
Republiken
Irland (självständig stat sedan 1949)
Nordirland
(brittisk riksdel)
Ytan:
70
283 km²
Invånare:
4 200 000 (2006)
Språk:
engelska, iriska/gaeliska (officiella)
Religion:
katolicism (samt en minoritet av protestanter)
Landets
historik i korthet…
Irland har under alla år varit ett
krigshärjat land, fyllt av många inre motsättningar samt kamp för sin självständighet.
Landets huvudkälla till försörjning har till större delen bestått av jordbruk
och boskapsskötsel. Republiken
Irland utropades 1949 vilket därmed ledde till att man bröt sista länken till
Storbritannien. Landet
stannade av utvecklingsmässigt för en tid, mest till följd av att man inte
insåg sina begränsningar som jordbruksnation samt att man hade en ineffektiv
ekonomisk politik.
Från 1980-talet har det dock skett en
positiv förändring rent ekonomiskt, mycket beroende på befolkningens höga
utbildningsnivå samt ett stort antal EU-projekt. Problemen på mitten av
1900-talet innebar för många irländare att man inte kunde få tag i arbete och
arbetslösheten var hög runt om i landet, vilket i sin tur ledde till att man
fortsatte med sina studier.
Ytterligare en positiv aspekt under de
senaste årtiondena har varit att många internationella företag har flyttat till
Irland, vilket de har gjort för att det där finns många välutbildade människor,
samt ett väl utarbetat utbildningssystem.
Den irländska skolan & dess system…
På
Irland har barnen skolplikt från dem är sex år till dem är 15 år, och då kallas
det för Junior cycle. Vanligt är även
att många barn börjar skolan redan i fyra års ålder. Detta mycket på grund av
att det inte finns någon separat förskoleverksamhet. På Irland är det ca 90 %
som läser vidare på gymnasienivå (Senior
cycle) efter avslutad grundskola (Junior
cycle). En anledning till detta kan vara det s.k. övergångsåret, transition year. Det innebär att man som
elev har möjligheten att vara ”ledig” ett år från skolan. Under det året har
man praktik på minst tre olika arbetsplatser. Eleverna erbjuds även under detta
år att delta i olika kurser ex. i personlig utveckling, etik och moral,
socialkunskap samt barn- och föräldrakunskap m.m. Eleverna säger sig själva ha
vuxit samt hittat ny energi och mer mognad inför de fortsatta studierna efter
sitt transition year.
Många skolor finansieras till större delen
av staten, men de flesta drivs i regel av olika kyrkliga samfund, detta till
trots är religionsundervisningen på Irlands skolor frivillig. Föräldrar måste
betala för sitt barns skolböcker samt skoluniform om det är ett krav på skolan
i fråga.
Skolplikten som finns i Sverige är inte den
samma på Irland, det finns nämligen många barn i landet som inte går i skolan
alls, i regel bor dessa barn i socialt utsatta områden med hög arbetslöshet
samt mycket våld och droger. För att kunna förändra denna dystra tillvaro så
bedrivs projekt som innebär att man ska involvera föräldrarna i barnens
skolgång framförallt genom att man öppnar nya skolor, s.k. Home-schools i dessa utsatta områden. De som står bakom dessa typer
av skolor och projekt är skola, kommun samt de sociala myndigheterna.
När det kommer till specialpedagogik, dvs.
när det finns barn som är i behov av särskilt stöd eller bara stöd utöver det
vanliga, så är det läraren, specialläraren och kurator som har hand om den
formen av arbete. Det finns hjälp att få för eleverna om de t.ex. har läs- och
skrivsvårigheter. Man har en typ av kliniksystem
med speciallärare som fokuserar på en aspekt av svårigheterna i taget. Man diagnostiserar
inte barnen som man gör ex. i Sverige utan man använder istället termer som år efter i läsning. När man har nått
rätt nivå för sin ålder och man har kommit ikapp utvecklingen så kan man
fokusera på nästa aspekt ex. skrivsvårigheterna.
Positiva
och negativa aspekter i en jämförelse med den svenska skolan…
Det finns för och nackdelar med det mesta här i världen så också i
skolvärlden. På Irland börjar barnen skolan lite tidigare än i Sverige och det
kanske för många ses som negativt. Vissa kan mena att eleverna blir skoltrötta
tidigare och inte orkar med skolan och knappast att plugga vidare. Detta har
man dock funnit en någorlunda lösning på på Irland genom det s.k. transition
year. Barnen ges ett extra år för att hinna mogna och samla nya intryck när de
blivit lite äldre. I regel tas detta året ut när barnen är mellan det som
motsvarar vår grundskola och vårt gymnasium här i Sverige. De som är emot att
barn ska börja tidigare i skolan har ofta ovan nämnda argument att barnen blir
skoltrött och inte orkar utföra sin utbildning färdigt men statistik för EU
visar att man på Irland har fler med motsvarande gymnasieutbildning än de
flesta andra EU-länderna.
Irlands skolor erbjuder
eleverna mindre lokaler med lite lägre standard än i de svenska samt att det
går fler elever på varje lärare på Irland (en på elva i Sverige jämfört med en
lärare på 19 elever på Irland). Detta kan ses som negativt på många sätt men de
förhållandena man har på Irländska skolor bidrar i sin tur också till ökad
disciplin och bättre samspel, eftersom det är ett måste för att få stora
grupper att fungera. Sverige ligger också lite före Irland när det kommer till
att använda datorer i undervisningen.
Precis som i Sverige är
skolgången på Irland kostnadsfri. Men som nämnts tidigare så måste föräldrarna
stå för sina barns skolböcker samt eventuella skoluniformer, ett krav som inte
finns i Sveriges skolor. Detta kan ses som negativt eftersom att det kan
utesluta några barn från att gå i skolan, åtminstone utesluter de dem från att
få rätt material till sin utbildning.
Emily
Bergman,
Elin
Knudsen &
Johanna
Olsson
BV4D
Lärarutbildningen
Malmö
Högskola
Källhänvisningar
http://www.timbro.se/bokhandel/pejling/pdf/75664054.pdf
Tillgänglig
2008-03-12
http://www.vagledarföreningen.org/internationellt/stip-98.htm
Tillgänglig
2008-03-12
sökord:
Irland
Tillgänglig
2008-03-12
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=213320
Tillgänglig 2008-03-13