Chile 
Namnet Chile antas härstamma från ordet ”chilli”, som
på (det indianska) aymaraspråket betyder ”där landet tar slut”. Chile är ett
land som ligger i Sydamerika och har tre grannländer, Peru och Bolivia i norr
och Argentina i öster. Det är ett långsmalt land med en yta på 756 945km2
samt ett invånarantal på ca 16 500 000 (2006). Det offeciella
språket i Chile är Spanska. Däremot talar indianerna i söder Mapuche och
quechua talas av de som bor i norr.
Fakta om landet
|
Geografi |
||
|
Yta |
756 945 km² |
|
|
Tid |
svensk - 5 timmar |
|
|
Högsta berg |
Ojos del Salado ( |
|
|
Viktiga floder |
Loa |
|
|
Största sjö |
Lago Llanquihue |
|
|
Angränsande
land/länder |
Peru, Bolivia,
Argentina |
|
|
Huvudstad med
antal invånare |
Santiago 4 668 500
(2002) |
|
|
Övriga större
städer med antal invånare |
Puente Alto 492
600, Concepción 380 000, Viña del Mar 343 000, Puente Alto 340
600, (2002) |
|
Chiles långsmala land sträcker sig 420
mil från norr till söder längs Sydamerikas västkust och dess bredd är i
genomsnitt cirka 20 mil. Omflyttat till nordliga breddgrader skulle Chile löpa
från södra Italien ända till Spetsbergen i Ishavet.
Jämförelsevis med Sverige och Norge är Chile till ytan
nästan lika stort som dessa länder tillsammans. Till Chile hör även en del av
Antarktis men också Påskön i Stilla havet och Juan Fernándezöarna, där
förebilden för Robinson Crusoe, Alexander Selkirk, var strandsatt 1704–1709.
Genom Chile löper två bergskedjor i nord-sydlig
riktning. Den ena utgörs av de chilenska Anderna längs östgränsen med höjder på
mer än
Man kan dela in fastlandet i dem zoner: det längst i
norr är ett av jordens torraste ökenlandskap, söder därom – mellan städerna
Copiago och Illapel – är det konstbevattnad halvöken och stäpp, i mellersta
Chile är jorden bördig med mycket smältvatten från Andernas sluttningar under
regniga vintrar. Längre söderut kommer ytterligare ett jordbruksområde rikt på
sjöar och snabbväxande skog som övergår i slätter och glaciärer längst i syd.
Allvarliga jordskalv och jordbävningar har förekommit i landet. ’
Klimat
Chile har ett
växlande klimat som växlar mellan extrem torka i norr och regn och fuktig luft
i söder. I den mellersta delen råder ett tempererat klimat av sydeuropeisk typ
med soliga somrar och riklig nederbörd vintertid.
Statsskick
Statsskicket i Chile är republik,
enhetsstat vilket innebär att landet består av en statlig enhet istället för
flera delstater, landet styrs av en president som väljs om vart sjätte år. Den
sittande presidenten får inte sitta kvar en mandatperiod till direkt efter den
förra. Chile har i dagsläget sin första kvinnliga president, Michelle Bachelet.
Det Nationella säkerhetsrådet, som tidigare kontrollerades av militären och
hade lika stor rättmätighet som presidenten, fungerar idag som rådgivande organ
åt presidenten. Under 2005 ändrades det i grundlagstexterna.
De Chilenska politiska partierna har
efter diktaturens fall (1981) gått samman i några stora valförbund för att
trygga sin representation i parlamentet.
Industri
Industrin är en viktig del av Chiles ekonomi.
Tillverkning, gruvbrytning och byggverksamhet svarade 2004 tillsammans för
omkring en tredjedel av bruttonationalprodukten.
Näringsliv
I Chile råder en delvis extrem marknadsekonomi, kombinerad
med viss statlig företagsamhet. Militärregimen återförde de av
Allenderegeringen socialiserade verksamheterna i privat ägo. Privata
investeringar, särskilt av utländskt kapital, har uppmuntrats i syfte att bygga
upp kapitalintensiva industrier och utveckla gruvsektorn. Sedan mitten av
1980-talet har landets ekonomi uppvisat en stabil tillväxt. Chile har
förts fram som ett ekonomiskt mönsterland: tillväxten är stadig, exporten ökar,
investeringarna är höga, inflationen är under kontroll och utlandsskuldens
kostnadsandel minskar. Landet har ett stort beroende av sin kopparexport,
vilket gör att förändringar i världsmarknadspriset är ett av landets få
ekonomiska orosmoln.
Naturtillgångar
och energi
Över en tredjedel av världens kopparförekomster
förfogar landet över och dessa beräknas räcka i ytterligare ett drygt
halvsekel. Landet har även rikliga mängder av molybden, en biprodukt av
kopparbrytningen som används i stållegeringar. Chile har guld, silver, mangan,
bly, järnmalm, zink och kol samt nästan all världens kända tillgångar av
nitrat. Längst i söder finns mindre naturgas- och oljereserver. Det mesta av Chiles energibehov täcks av
olja och gas därav måste landet importera stora mängder olja och gas. Omkring
en fjärdedel av energin kommer från vattenkraft och en tiondel från kol.
Befolkning och
språk
Den
största befolkningsmängden lever i de mellersta delarna av landet och den
överväldigande majoriteten bor i städerna, främst i huvudstaden Santiago med
förstäder. Befolkningen består mest av mestiser, d.v.s. personer av blandad
europeisk och indiansk härkomst. Landets ursprungsbefolkningen utgör omkring fyra
procent av invånarna, vars största enskilda grupp är mapuche-folket. Dessa är
ättlingar och tillhör i sin tur den ursprungliga indianbefolkningen,
araukanerna. På Påskön i Stilla havet, nära 400 mil väster om Chile, bor drygt
fyratusen polynesier.
Många
mapucheindianer lever främst i städerna, framför allt i söder. En mindre mängd
bor i Anderna. De som lever ute på landsbygden livnär sig främst på
småjordbruk. Under Salvador Allendes presidenttid (1970–1973) återlämnades
Många chilenare
flydde landet under Pinochet-diktaturen under åren 1973–1989. Enbart till
Sverige kom cirka 30000 chilenska flyktingar, av vilka många nu har återvänt.
En författningsreform hösten 2005 gjorde det lättare för barn till chilenare i
utlandet att få chilenskt medborgarskap. Indianerna har rätt till undervisning
på det egna språket i och med en lag från 1993.
Sociala
förhållanden
Socialförsäkringssystemet omfattar
bland annat familjebidrag, moderskapspenning, arbetslöshetsunderstöd och arbetarskydd.
Pinochetregimen började redan under 1980-talet införa ett privat
pensionssystem, vilket tjänat som modell för många länder långt senare. Endast
drygt hälften av arbetskraften pensionssparar. Målsättningen för den nya
chilenska regeringen är att pensionssystemet ska resultera i att omkring två
tredjedelar av landets fattigaste pensionärer bör få en summa på cirka 75 000
pesos varje månad.
Sjukvårdens standard varierar kraftigt. Den
offentliga vården lider av resursbrist och långa köer och 60 procent av
chilenarna är hänvisade dit medan den privata vården har högre standard. Trots
allt kan svårt sjuka patienter, sedan början av 2000-talet, få större delen av
sin vårdkostnad betald. Abort är förbjudet i lag, även vid risk för kvinnans
liv.
Fattigdomen är inte längre lika utbredd som för tjugo
år sedan. Inkomstgapet mellan rika och fattiga är bland de största i världen i
Chile.
Religion
Redan under 1560-talet
inrättades ett katolskt stift i Santiago, som då var underordnat Lima. Den officiella
statsreligionen kom att bli kristendom (romersk katolicism) när Chile blev
självständigt 1818. Tusentals kristna, bland dem många präster, torterades,
mördades eller flydde under Pinochets diktatur. När diktaturen förbjöd det
påbörjade ekumeniska kyrkliga arbetet mot diktaturen 1975 fortsatte kyrkornas
kristna broderförbund dess arbete. Ett brett ekumeniskt samarbete inleddes
efter diktaturens fall, främst mot fattigdom, marginalisering och
skuldsättning.
Ca 80 % är
katoliker, 15 % protestanter och resterande tillhör judendom, islam och
buddhism. Karismatiska och evangelikala rörelser är snabbt växande. Det finns
ca 20 000 ortodoxa kristna.
Kultur
Den ”folkliga kulturen” i Chile är den
som nästan alla tycker om och kan delta i. Denna kultur är ofta en blandning av
de gamla indianska kulturerna och en del från arvet från Europa. De är dikter,
visor, danser, teater och måleri.
Chile har alltid setts som ett av de
mest avancerade och utvecklade länderna i Sydamerika.
Det sägs att alla chilenare är poeter
mer eller mindre, och detta kan man förstå genom att Chile under 1900-talet
fick flera stora poeter och två av dessa har fått nobelpris i litteratur.
Den indianska kulturen har fått stor
betydelse för musiklivet i Chile. Sångerskan Violetta Parra skrev och sjöng på
1950-talet sånger som var typiska traditionella indianska sånger. Dessa sånger
blev kända över hela världen. Under 1960-talet följdes hon av sina barn.
Men när militären tog över makten
förbjöds dessa sånger och folkets kulturtradition gick under jorden för ett
tag.
Historia
Spanjorerna började segla över Atlanten
på 1400-1500-talet, med syftet att komma snabbare till Indien. Ett överflöde av
soldater i Spanien gjorde att många seglade över Atlanten för att grunda
kolonier där de kunde leva gott. I mitten av 1500-talet började spanjorerna
ockupera hela Chile med hjälp av både präster och soldater, soldaterna med sina
vapen och prästerna med sin religion. De spanska prästerna tyckte att de hade
rätt att tvinga indianerna att lära sig det spanska sättet att leva på, men
mapucheindianerna i södra delen av landet slog tillbaka på spanjorerna och
dödade deras ledare som protest. I och med detta sätt att säga ifrån på så fick
spanjorerna nöja sig med den mellersta delen av Chile.
I början av 1800-talet började länderna
i Sydamerika längta efter att bli självständiga. De tyckte helt enkelt inte om
att styras från det avlägsna Spanien. I samband med detta så ockuperades
Spanien av Frankrike och då lämnade man över kolonierna. 1814 så tog
spanjorerna över Chile igen, men en argentinsk- chilensk arme besegrade
spanjorerna. 1818 så tillkännagavs Chile som en självständig stat.
Skolan
Skolhistoria
Under kolonialtiden, då Spanjorerna
hade makten över landet och skolan, sköttes undervisningen av kyrkan och dess
präster.
Inte förrän 1920 blev grundskolan för
barn mellan 7-15 år obligatorisk.
Innan militärerna tog över styrningen
av landet 1973 hade skolan i Chile ett mycket gott ryckte. Undervisningen
räknades som en av de bästa i hela Sydamerika, där nästan alla barn lärde sig
läsa och skriva. Man sa också i samband med detta att det inte fanns någon
analfabetism i landet. Men detta förändrades drastiskt när Pinochet tog över
styrningen i landet.
Militären ändrade även skolsystemet i
samband med detta, så att det blev betydligt fler privata skolor än vad det
fanns tidigare. De privata skolorna drevs runt genom att föräldrarna betalade
höga avgifter för att deras barn skulle få lov att gå på skolorna.
Skolan idag
Sedan 1986 har kommunerna ansvaret för
de offentliga skolorna, och i och med att Pinochet privatiserade en hel del i
utbildningssektorn får idag många av de privata skolorna offentliga bidrag.
Utbildningen i landet bedrivs på fyra
olika nivåer. I dessa bedrivs det både särskilda pojk- och flickskolor och
klasser som är blandade. På alla de olika stadierna av utbildning finns det
privatskolor, sidan om de statliga och kommunala skolorna. Dessa privatskolor
är ofta det mest självklara valet för över- och medelklassens familjer.
Förskolorna som finns i landet är både
till för barnomsorg men även för skolförberedelse av barnen.
Ungefär 86% (2004) av barnen i landet
börjar den åttaåriga obligatoriska grundskolan som sex eller sju åringar.
Grundskolan är indelad i två olika stadier på fyra år vardera. Det första
stadiet är till för att träna barnens basfärdigheter i olika ämnen och det
andra stadiet är mer till för att specialisera sig. Omkring 34 elever (2004)
går det per lärare i skolan. För att komplettera grundskolan finns det
specialundervisning för elever med särskilda behov.
Åtta av tio elever läser vidare på
landets fortsättningsskolor (gymnasieskolor). Där kan de välja mellan att läsa
teoretiska gymnasiestudier i fyra år med linjer som har humanistisk eller
naturvetenskaplig inriktning, vilka ger en kompetens för universitetsstudier,
eller yrkesinriktade linjer som kan pågå ända upp till sex år.
Den fjärde och högsta utbildningsnivån
är den som är på högskole- och universitets nivå.
Universiteten har olika
utbildningslinjer som alla leder till akademisk examen. På de chilenska
universiteten kan man bland annat läsa till arkitekt, läkare, farmaceut, kemist,
jurist m.m. För att man ska få lov att läsa på universiteten krävs att man har
genomgått fortsättningsskolan, men också att man klarar de inträdesprov som
måste göras för respektive utbildning.
Utbildningskvaliteten på skolorna
varierar mellan de olika skolorna, framförallt är skillnaden mellan landsbygd
och stad stor. Regeringen har däremot försökt att verka för att de fattiga
kommunerna ska få mer resurser till sina utbildningar.
Ett viktigt mål som finns inom
grundskolan är att alla elever ska få gå hela dagar i skolan istället för, som
det är på många ställen, halva dagar. Att läraren undervisar en grupp elever
under förmiddagen och en annan på eftermiddagen.
I början av 2000-talet läste en
tredjedel av landets alla ungdomar en utbildning på högskolenivå.
Alla elever som går i skolan bär
skoluniform, både pojkar och flickor bär slips.
Källor
http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Flag_of_Chile.svg.
2008-03-12
http://www.globalis.se/Atlas/Satellittbilder/Santiago
2008-03-12
http://sv.wikipedia.org/wiki/Enhetsstat 2008-03-12
http://sv.wikipedia.org/wiki/Chile
2008-03-12
http://www.ebj-prof.com/VISITAR/SantChile.htm
2008-03-13
http://www.bugbog.co.uk/images/galleries/chile_pictures/santiago_pictures_3.jpg
2008-03-13
http://www.watchmojo.com/travel/images/santiago_1491073.jpg
2008-03-13
http://www.mind-expanding-species.de/bilder/worldwide/chile/imagepages/image19.htm
2008-03-13
http://landguiden.se 2008-03-13
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=144293
2008-03-13 Källa Nationalencyklopedin
Norborg, Bengt & Oyarzún, Marilyn (1992) Fakta om Chile. Almqvist &
Wiksell. Stockholm.